Jag väntar på att få börja jobba. FORTFARANDE. Jag dör nog lite snart. Och idag kom ett mail om att man kan söka jobb till Club Upstairs (där jag jobbade på Kos i somras) nu. Det är ångest på hög nivå. Det vore skitkul att åka ett år till. Men jag misstänker att det klokaste valet är att låtabli. Jag misstänker också att det är beroendeframkallande, att det är därför jag vill så mycket. Det är nog bra att kapa banden nu. En gång är ingen gång. Två gånger och sen är man nog fast. Blä, jag som på sistone sett så mycket fram emot sommaren i stockholm, nu kommer alla minen om värme och allt roligt tillbaka och man vill bara fly landet föralltid.



Strandfest, jag, Anna och Lollo. Sönderbränd i ansiktet som alltid. Underbart.